Delhi, varanasi osv...
Efter att min planbok snallt blivit aterlamnad var vi lite forundrade over Indien och manniskors snallhet. Men jag vet inte riktigt hr lange det holl i sig. Kankse...15 min? Jag och Emelie blev bada klamda pa rumpan i nagot trangt horn(dock av olika man tror vi) och manniskor som skriker och konstant forsoker salja saker eller tigga gor en lite matt. Vi var ganska glada for var inkopta tagbiljett och spenderade dag nr 2 med att besoka city. Det bestog av hal i backen....ja, eller det mesta. Det sag ut som en arbetplats med mycket damm. Dock hittade vi ett kafe som serverade europeisk kaffe och hade Ac. Ujujuj vad vi njot dar.
Sa hur ar det att aka tag i Indien? Jo, da vi valde att aka det billigaste man kan for oss, sleeper class sa ar det spannande, intressant men trangt, storigt varmt( om det ar 45 grader utanfor) och man blir stirrad pa en del. Men manniskor ar generellt vanliga och nyfikna, inte alls jobbiga. Pa tagen har vi nog sett den basta sidan av Indien. Det ar 3 britsar mitt emot varandra och 2 i hornet (dvs 8 totalt och sex st i huvudkupen) dar den mittersta gar att falla ned sa man sitter dagtid och ligger ned pa en brits pa natten. Totalt i varje del finns 3 flaktar fast det ar inte alltid de fungerar. Dagtid ar det ofta mycket mer folk sa ofta sitter man 4/5 st pa 3 platser (sa ar det med allt har och man kan latt sitta hand i hand eller ligga i hog dock ej kvinnor och man). Att sova med allt bagage pa en hard brits gor att man inte sover sa bra. .. man ar ju lite radd att bli av med sina grejer.
Vi kom fram i Varanasi tidigt pa morgonen. Saklart var det galet mycket folk som garna ville skjutsa oss till ett valdigt bra hotell etc som nagon de kanner har da varat ar under konstruktion eller brannt ned et Det varnades for detta i guideboken.. jag tror vi akte pa nagot liknande. Vi hade ett i guideboken som vi ville till men sedan kom vi till ett hotell med samma namn men 3 ggr dyrare. Vi hamnade pa ett stalle som kallades The old yogi lodge. Varnasi ar en helig stad, men jag ar inte saker pa vad som gor den det. Staden ligger vid ganges och da det ar heligt att do har sa branner de kroppar ar hela tiden. Da det var mycket varmt sa hade jag och Emelie problem med att vara ute under den varmaste tiden. dessutom sa kryllade det aven har av forsaljare som drog i en och inte lamande oss ifred. Staden var smutsig och templena vi besokte gav ocksa samma bild som resten av staden. Oheligt och absurdt. En gang vackert, nu smutsigt, nedslitet och hysteriskt. (ta dock det jag skriver nu med lite nypa salt, spenderat 34 h pa ett tag med feber och diarre) Vi akte bat pa ganges morgontid, det var vackert med manniskorna som gjorde yoga, kvinnorna som tvattade klader och mannen som badade (i ett vatten dar avloppet gar rakt ut och i stort sett bestar av skit, dvs ecolibakterier) Men samtidigt som vi hoppar pa baten hoppar det aven pa en smaflicka som trycker ljusfat med blommor i handen, sager till oss att slappa dem i vattnet och sedan saga varat namn. Vi trodde det ingick i batresan tills hon borjade pressa oss pa pengar och blev skitsur da vi inte ville ge sa mycket som hon ville... Vi besokte av en sidenfabrik med en snubbe fran vart hotell, men da det egentligen skulle vara billigare men inte var det utan tvartom och allting kandes ganska papressad sa kopte jag inget(forlat mamma, ska forsoka hitta nagra fina sjalar som presenter men det ar inte sa latt) Dock sa glomde jag mina solglasogon inne pa en restaurang och de kom springandes efter med dem! Jag vet...2 saker pa 3 dagar ar inte ok..
Da hettan och ritchaforarna holl pa att ta kal pa oss sa bestamde vi oss for att aka mer norrut, up i bergen dar inget av det namnda var ett problem. Ett mycket bra beslut. For att ta sig till stationen som lag nagra mil bort sa bestamde vi oss for att ta tuktuk, minibuss. Det var jag, Emelie, vara stora vaskor och 40 indier i en ganska liten buss...varav vi hade ca 10 st runt oss som var valdigt nyfikna och skrattade at oss hela tiden. (speciellt nar bussen guppade och vi forsokte ta kort samtidigt) Det var inte alla som pratade enelska sa allting oversattes. Mycket intressant det dar med hur gamla vi ar och om vi inte var fler som reste... MEn det roligaste av allt var mannen som holl en vaska i ena handen och ett par kalsonger i den andra. Vad skulle han gora med dem mantro? Vi har bildbevis! Nar vi skulle hoppa av sa ropade alla pa samma gang hogljutt och pekade sa vi visste var vi skulle av och hur vi skulle ga..
Sjalva bussresan till Darjleeng gick bra tills jag blev dalig, fick diarrre och hog feber. Ett tag trodde jag inte att skulle kunna komma av taget da det var en kvart kvar svartnade for ogonen och jag borjade hulka. Men det gick! Mest pga av en otroligt tapper Emelie som fick ta bada stora vaskorna och pusha mig. Vi kom av och da jag madde lite mindre illla och slangde i mig looperamid sa hoppade vi pa en jeep for en 3 h lang tur i en alldeles for fulllastad bil. Resan gick ok, jag slumrade mest mig igenom det otroliga berglandskapet och de slingriga vagarna. Men nar vi kom fram hade min feber stigit och jag klarade knappast av att forflytta mig. Kara Emelie fick leta pa ett hotell medans jag vaktade vaskorna. Val dar sa sov jag i 18 h nastan i strack och vaknade upp och kande mig ok. Darjleeng ar en bergsstad med ca 100 000 invanare pa 2000 m hojd. KLimatet ar samma som sverige (Ja, vi kunde andas och svettades inte ihjal) och manniskomentaliteten annorlunda. Har tvingade sig ingen pa oss utan de fragade mojligvis trevligt. Alla var hjalpsamma och tempot var skont....
Ojoj, masate dra igen men fortsattning kommer.
KRAM
Sa hur ar det att aka tag i Indien? Jo, da vi valde att aka det billigaste man kan for oss, sleeper class sa ar det spannande, intressant men trangt, storigt varmt( om det ar 45 grader utanfor) och man blir stirrad pa en del. Men manniskor ar generellt vanliga och nyfikna, inte alls jobbiga. Pa tagen har vi nog sett den basta sidan av Indien. Det ar 3 britsar mitt emot varandra och 2 i hornet (dvs 8 totalt och sex st i huvudkupen) dar den mittersta gar att falla ned sa man sitter dagtid och ligger ned pa en brits pa natten. Totalt i varje del finns 3 flaktar fast det ar inte alltid de fungerar. Dagtid ar det ofta mycket mer folk sa ofta sitter man 4/5 st pa 3 platser (sa ar det med allt har och man kan latt sitta hand i hand eller ligga i hog dock ej kvinnor och man). Att sova med allt bagage pa en hard brits gor att man inte sover sa bra. .. man ar ju lite radd att bli av med sina grejer.
Vi kom fram i Varanasi tidigt pa morgonen. Saklart var det galet mycket folk som garna ville skjutsa oss till ett valdigt bra hotell etc som nagon de kanner har da varat ar under konstruktion eller brannt ned et Det varnades for detta i guideboken.. jag tror vi akte pa nagot liknande. Vi hade ett i guideboken som vi ville till men sedan kom vi till ett hotell med samma namn men 3 ggr dyrare. Vi hamnade pa ett stalle som kallades The old yogi lodge. Varnasi ar en helig stad, men jag ar inte saker pa vad som gor den det. Staden ligger vid ganges och da det ar heligt att do har sa branner de kroppar ar hela tiden. Da det var mycket varmt sa hade jag och Emelie problem med att vara ute under den varmaste tiden. dessutom sa kryllade det aven har av forsaljare som drog i en och inte lamande oss ifred. Staden var smutsig och templena vi besokte gav ocksa samma bild som resten av staden. Oheligt och absurdt. En gang vackert, nu smutsigt, nedslitet och hysteriskt. (ta dock det jag skriver nu med lite nypa salt, spenderat 34 h pa ett tag med feber och diarre) Vi akte bat pa ganges morgontid, det var vackert med manniskorna som gjorde yoga, kvinnorna som tvattade klader och mannen som badade (i ett vatten dar avloppet gar rakt ut och i stort sett bestar av skit, dvs ecolibakterier) Men samtidigt som vi hoppar pa baten hoppar det aven pa en smaflicka som trycker ljusfat med blommor i handen, sager till oss att slappa dem i vattnet och sedan saga varat namn. Vi trodde det ingick i batresan tills hon borjade pressa oss pa pengar och blev skitsur da vi inte ville ge sa mycket som hon ville... Vi besokte av en sidenfabrik med en snubbe fran vart hotell, men da det egentligen skulle vara billigare men inte var det utan tvartom och allting kandes ganska papressad sa kopte jag inget(forlat mamma, ska forsoka hitta nagra fina sjalar som presenter men det ar inte sa latt) Dock sa glomde jag mina solglasogon inne pa en restaurang och de kom springandes efter med dem! Jag vet...2 saker pa 3 dagar ar inte ok..
Da hettan och ritchaforarna holl pa att ta kal pa oss sa bestamde vi oss for att aka mer norrut, up i bergen dar inget av det namnda var ett problem. Ett mycket bra beslut. For att ta sig till stationen som lag nagra mil bort sa bestamde vi oss for att ta tuktuk, minibuss. Det var jag, Emelie, vara stora vaskor och 40 indier i en ganska liten buss...varav vi hade ca 10 st runt oss som var valdigt nyfikna och skrattade at oss hela tiden. (speciellt nar bussen guppade och vi forsokte ta kort samtidigt) Det var inte alla som pratade enelska sa allting oversattes. Mycket intressant det dar med hur gamla vi ar och om vi inte var fler som reste... MEn det roligaste av allt var mannen som holl en vaska i ena handen och ett par kalsonger i den andra. Vad skulle han gora med dem mantro? Vi har bildbevis! Nar vi skulle hoppa av sa ropade alla pa samma gang hogljutt och pekade sa vi visste var vi skulle av och hur vi skulle ga..
Sjalva bussresan till Darjleeng gick bra tills jag blev dalig, fick diarrre och hog feber. Ett tag trodde jag inte att skulle kunna komma av taget da det var en kvart kvar svartnade for ogonen och jag borjade hulka. Men det gick! Mest pga av en otroligt tapper Emelie som fick ta bada stora vaskorna och pusha mig. Vi kom av och da jag madde lite mindre illla och slangde i mig looperamid sa hoppade vi pa en jeep for en 3 h lang tur i en alldeles for fulllastad bil. Resan gick ok, jag slumrade mest mig igenom det otroliga berglandskapet och de slingriga vagarna. Men nar vi kom fram hade min feber stigit och jag klarade knappast av att forflytta mig. Kara Emelie fick leta pa ett hotell medans jag vaktade vaskorna. Val dar sa sov jag i 18 h nastan i strack och vaknade upp och kande mig ok. Darjleeng ar en bergsstad med ca 100 000 invanare pa 2000 m hojd. KLimatet ar samma som sverige (Ja, vi kunde andas och svettades inte ihjal) och manniskomentaliteten annorlunda. Har tvingade sig ingen pa oss utan de fragade mojligvis trevligt. Alla var hjalpsamma och tempot var skont....
Ojoj, masate dra igen men fortsattning kommer.
KRAM
Indien, here we come
Hej alla darhemma! Sa efter ca en v i detta galna sa kanns det som om det ar dax for en uppdatering...dock sa har mina forsok idag inte fungerat sa bra da det varit stromavbrott och internetavbrott och ingenting har sparats.
Jaja, for er som inte orkar lasa min lana version: VI HAR DET BRA, HAR INTE BLIVIT RANADE OCH JAG AR INTE GRAVID MED EN INDIER.
Har kommer den mer tradiga versionen. Dock sa fungerade Internet saa daligt att jag nu hunnit forflyttat mig och att nagra dagar till forflutit...
Jo, saklart sa borjade jag min packning kvallen innan. Sjalv tyckte jag var ute i god tid (klockan var nog inte mer an 12 pa kvallen och nastan 10 h innan jag skulle aka) och hade lyckats ganska bra. Hade tillochmed dubbelkollat med passet och planboken. Fast Emelies packning tar priset. Den tjejen har rutin! Hennes vaska ar som skalmans skal. Dar rymmer sig allt forutom hundvalpar och manraketer.... Pa vagen till stationen sa gick jag forbi ett hotell som ville att jag skulle jobba dar lite extra. Kandes lite skumt att ga pa arbetsintervju med en backpack pa ryggen och kladd for manga timmars flygning...
Allting gick toppen, forutom forsta flyget som hade alldeles for manga barnfamiljer med skrikande babisar och sura flygvardinnor. Vi fick ju inte ens vara notter! (hehe, det var ett skamt) Dock var vi lite forsenade till Istanbul och det utbrot kaos nar vi skulle forsoka komma med var transfer. Till sist blev vi lotsade genom hela flygplatsen av en snubbe som hade tid att halsa pa sina vanner medans vi holl pa att missa varat flyg. Vi var sist pa och blev nastan hedrade med en speakerphone....
Som tur var hade vi bestallt en taxi att hamta oss pa stationen. KLockan var halv fyra pa morgonen och det var sakert 30 grader varmt. Det forsta vi mots av ar en grasplatt med sovande manniskor, sa tatt packade att man nastan inte kunde ga mellan dem. Den ca 30 min langa bilturen til hotellet kanns som en ratt introdution av indien. manniskor sovande overallt (bla en busshallplats med tva man sovande pa en metallbank med en vaken man sittandes imellan dem). Vi blev avslappta pa en smutsig, halig gata och lodsad genom tranga gangar for att komma fram till ett ganska dammigt, nedslitet hotell pa en bakgata. Vart rum fick plats med en sang. Vi hade faktiskt AC men det gjorde det sa kallt att ingen av oss kunde sova. Sa vi bestamde oss:ingen AC fran och med nu. Mycket billigare ocksa. Omradet i Delhi dar vart hotell lag var visst inte det basta. Det bestod av rivningsfardiga hus, skrap och stort mycket manniskor som ville salja saker. Forsta intryck av Indien:Stort varmt och hassel. Folk skrek pa oss hela tiden och ville inget annat an att salja saker. Desstom fattade de inte ett nej. Efter 2 h i staden bestamde vi oss for att et inte var sa kul att stanna dar sa vi gick till tagstationen for att forsoka kopa biljetter till varanasi, den heliga staden. Som av en slump sa snubblade vi over det stallet dar de hjalper internationella med biljetter. De har en sk tourist qoute med hur manga som far aka pa varje tag. Sa vi klarade av att med lite krangel fa biljetter till dagen darpa. Sedan bestamde vi for att ga till en restaurang som vi hittat i guideboken. Tyvarr sa kollade vi nog inte riktigt skalan pa kartan. Efter att ha gatt och gatt (vilse 3 ggr) sa kom vi nastan fram...minst 3 h senare. Vi hittade aldrig restaurangen men fick lite Indisk mat anda. Mat ar mycket billigt har. Om vi ater pa en fin restaurang kankse vi lagger 30 kr var pa mat. Men man kan kopa mat pa gatan saom smakar bra for 1 kr. Vi gick och kollade pa det roda fortet, en stor stor byggnad (kan inga detaljer), medans vi tog kort av fortet sa tog andra turister foton av oss. Sa har det varit hela tiden. Det kom fram en familj till oss, jag trodde jag skulle ta deras kort,NEJ: de ville ha kort med oss med pa korten. Dehli ar stort stort och fattigdomen stor. Saklart sa i denna rora tappar jag min planbok nar vi skulle kopa vatten. Saklart sa markte jag ingenting. Jag och emelie gick vidare och nar det borjade skrika efter oss och vifta hade vi efter en dag blivit tillrackligt harda for att ignorera det. Tills det viftades med min planbok i mitt ansikte. Da var det en man som hade markt att jag tappat den. En fattig man som sa latt kunde taigit den, men sa arlig. Helt otroligt! Det andrade lite min syn och min attityd blev lite mer avslappnad efter det....
Jag maste da och ata nu. Internetcafet stanger och vi ska kaka middag med en tjej fran holland. Skriver snart igen!
Jaja, for er som inte orkar lasa min lana version: VI HAR DET BRA, HAR INTE BLIVIT RANADE OCH JAG AR INTE GRAVID MED EN INDIER.
Har kommer den mer tradiga versionen. Dock sa fungerade Internet saa daligt att jag nu hunnit forflyttat mig och att nagra dagar till forflutit...
Jo, saklart sa borjade jag min packning kvallen innan. Sjalv tyckte jag var ute i god tid (klockan var nog inte mer an 12 pa kvallen och nastan 10 h innan jag skulle aka) och hade lyckats ganska bra. Hade tillochmed dubbelkollat med passet och planboken. Fast Emelies packning tar priset. Den tjejen har rutin! Hennes vaska ar som skalmans skal. Dar rymmer sig allt forutom hundvalpar och manraketer.... Pa vagen till stationen sa gick jag forbi ett hotell som ville att jag skulle jobba dar lite extra. Kandes lite skumt att ga pa arbetsintervju med en backpack pa ryggen och kladd for manga timmars flygning...
Allting gick toppen, forutom forsta flyget som hade alldeles for manga barnfamiljer med skrikande babisar och sura flygvardinnor. Vi fick ju inte ens vara notter! (hehe, det var ett skamt) Dock var vi lite forsenade till Istanbul och det utbrot kaos nar vi skulle forsoka komma med var transfer. Till sist blev vi lotsade genom hela flygplatsen av en snubbe som hade tid att halsa pa sina vanner medans vi holl pa att missa varat flyg. Vi var sist pa och blev nastan hedrade med en speakerphone....
Som tur var hade vi bestallt en taxi att hamta oss pa stationen. KLockan var halv fyra pa morgonen och det var sakert 30 grader varmt. Det forsta vi mots av ar en grasplatt med sovande manniskor, sa tatt packade att man nastan inte kunde ga mellan dem. Den ca 30 min langa bilturen til hotellet kanns som en ratt introdution av indien. manniskor sovande overallt (bla en busshallplats med tva man sovande pa en metallbank med en vaken man sittandes imellan dem). Vi blev avslappta pa en smutsig, halig gata och lodsad genom tranga gangar for att komma fram till ett ganska dammigt, nedslitet hotell pa en bakgata. Vart rum fick plats med en sang. Vi hade faktiskt AC men det gjorde det sa kallt att ingen av oss kunde sova. Sa vi bestamde oss:ingen AC fran och med nu. Mycket billigare ocksa. Omradet i Delhi dar vart hotell lag var visst inte det basta. Det bestod av rivningsfardiga hus, skrap och stort mycket manniskor som ville salja saker. Forsta intryck av Indien:Stort varmt och hassel. Folk skrek pa oss hela tiden och ville inget annat an att salja saker. Desstom fattade de inte ett nej. Efter 2 h i staden bestamde vi oss for att et inte var sa kul att stanna dar sa vi gick till tagstationen for att forsoka kopa biljetter till varanasi, den heliga staden. Som av en slump sa snubblade vi over det stallet dar de hjalper internationella med biljetter. De har en sk tourist qoute med hur manga som far aka pa varje tag. Sa vi klarade av att med lite krangel fa biljetter till dagen darpa. Sedan bestamde vi for att ga till en restaurang som vi hittat i guideboken. Tyvarr sa kollade vi nog inte riktigt skalan pa kartan. Efter att ha gatt och gatt (vilse 3 ggr) sa kom vi nastan fram...minst 3 h senare. Vi hittade aldrig restaurangen men fick lite Indisk mat anda. Mat ar mycket billigt har. Om vi ater pa en fin restaurang kankse vi lagger 30 kr var pa mat. Men man kan kopa mat pa gatan saom smakar bra for 1 kr. Vi gick och kollade pa det roda fortet, en stor stor byggnad (kan inga detaljer), medans vi tog kort av fortet sa tog andra turister foton av oss. Sa har det varit hela tiden. Det kom fram en familj till oss, jag trodde jag skulle ta deras kort,NEJ: de ville ha kort med oss med pa korten. Dehli ar stort stort och fattigdomen stor. Saklart sa i denna rora tappar jag min planbok nar vi skulle kopa vatten. Saklart sa markte jag ingenting. Jag och emelie gick vidare och nar det borjade skrika efter oss och vifta hade vi efter en dag blivit tillrackligt harda for att ignorera det. Tills det viftades med min planbok i mitt ansikte. Da var det en man som hade markt att jag tappat den. En fattig man som sa latt kunde taigit den, men sa arlig. Helt otroligt! Det andrade lite min syn och min attityd blev lite mer avslappnad efter det....
Jag maste da och ata nu. Internetcafet stanger och vi ska kaka middag med en tjej fran holland. Skriver snart igen!
